Igår var det exakt ett år sedan jag förlorade min älskade Busan. Jag kan inte tro att det redan har gått ett år, och samtidigt ett väldigt långt sådant. Sorgen är fortfarande lika stor, längtan lika stark. Jag har gjort klart detta broderi i hennes minne, konverterat från ett foto. Nu behövs bara en fin ram!
Yesterday it was exactly one year ago that I lost my beloved Busan. I can’t beliece it’s been a year already, and at the same time a very long one. The sorrow is just as heavy, the longing just as strong. I’ve finished up this cross stitch piece in her memory, converted from a photo. Now it only needs a nice frame!
Leave a Reply